kärt barn har många namn…

Jag har 3 förnamn och 2 efternamn eller med svenska mått mätta 3 förnamn, ett mellannamn och ett efternamn. Min man brukar skoja med mig och fråga: vad var det nu du hette, nu igen?…

Vad i herrans namn ska man med så många namn till? Det hade räckt med både Malin Aldener eller Malin Nardi för att vara ett unikat, lätt att googla fram.

Ja, de tre förnamnen har mina föräldrar gett mig. Det var ju liksom en present. Presenter behåller man. Att ha dubbla efternamn var mitt eget val. Varför då? Förklaring följer.

Min man är italienare. I Italien byter man inte namn när man gifter sig. Man föds med ett namn och dör med samma, lite förenklat. ”Familjenamnet” som används är mannens efternamn och barnen i äktenskapet får detta namn (flickor såsom pojkar). Släktforskningen blir enkel. Traditionen är stark. I syditalien bär dessutom hela familjen samma förnamn. Om farfar hette Marco och sonen Carlo så heter den förste sonsonen ofta Marco och hans förste son blir en Carlo och så vidare. Varannan-generations-principen. Tråkigt tycker jag. Fantasilöst.

Men i alla fall, tillbaks till mitt val av efternamn. I min lilla familj är vi för tillfället tre personer med tre olika nationaliteter. En italienare, en svenska och en liten tysk (som kan välja att vara svensk eller italiensk medborgare senare i livet). När vi reser har vi pass från tre olika länder. Jag ville ha något sammanhållande för vår familj. Åtminstone samma efternamn. Jag tycker att Nardi är fint och även om det är lite mer av ett italienskt ”Andersson” än mitt eget flicknamn så är det ju ändå exotiskt i och med att jag har ett väldigt svenskt förnamn samt bor i utlandet. Man hittar mig på google ändå helt enkelt… (som om det var meningen med livet.)

Men stopp nu… Om vi en vacker dag flyttar till Italien, eller det räcker egentligen med våra frekventa resor dit, så är det väldigt opraktiskt att jag har samma namn som min make. Ja, de tror ju att vi är syskon då, för makar har aldrig samma efternamn. Så jag beslöt mig för att behålla mitt flicknamn för säkerhets skull. I Tyskland har jag dubbelnamn. Ibland blir jag kallad det ena, ibland det andra. Här använder man ju Fru Efternamn väldigt mycket.

I Sverige däremot får man inte ha dubbelnamn längre. Men man kan ändå behålla sitt flicknamn. Det verkar som om de inte kunde enas när de ändrade det här med dubbelnamn så de har gjort en lite mystisk lösning av problemet. Man kan bara ha ett officiellt efternamn och det andra blir ett mellannamn. Mellannamn är inte det samma som förnamn, det är en egen kategori.

Förklara det för en tysk myndighet den som kan…

Så nu vet jag knappt själv vad jag heter… men Malin fungerar fortfarande bra…

3 responses to “kärt barn har många namn…

  1. Suck. Jag har liknande “problem”. Jag har tre förnamn, varav det första inte är det som jag faktiskt kallas, eftersom mamma skrev namnen i fel ordning till prästen som döpte mig. Sá därför i alla officiella sammanhang eller hos doktorn här pá NZ är jag “Marie”, eftersom det ju är mitt första namn i pass och ID. Sen sparade jag mit supersvenska efternamn av ngn anledning när jag gifte mig, men bara i Sverige, och nu i mitt nya NZ pass. Sá inte vet jag. Det máste ju bara betyda att vi är extra speciella. Eller?

    • Det är ju ännu krångligare när inte ens förnamnen står i “rätt” ordning!! Mina barn får “bara” 2 förnamn, i RÄTT ordning och 1 efternamn. De får vara speciella ändå🙂 5 namn är helt enkelt FÖR många

  2. Pingback: så personligt att det blir opersonligt « mitt liv i frankfurt·

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s