liten dagbok från en gravid operasångerska (EN)

Flavio har sovit 15 timmar i natt. Han vaknade bara en gång och ville dricka men somnade direkt om igen. Han är inte sjuk. Jag menar, man kan ju lätt tro det när någon sover så mycket. I morse var han väldigt utvilad och glad och ville gå till lekjobbet (dagmamman).

Premiären av Orfeo ed Euridice gick bra igår kväll och nu har hela ensemblen en dags vila innan nästa föreställning. Min man sover. Han har jobbat ungefär 24h om dygnet (om inte mer) de senaste veckorna.

Jag har fått mitt schema från operan som sträcker sig fram till semestern börjar. Har prickat in allt i kalendern. Jag har tre repetitioner och två andra möten kvar den här säsongen (på 2 veckor!!). Bara förmiddagar. Inga föreställningar, inga konserter, inget kvällsjobb. Det är bara att tacka och ta emot. Känns konstigt. Ovanligt. Märkligt. Mina äldre kollegor som har vuxna barn säger alltid att jag måste ta vara på tiden nu, inget dåligt samvete eller annat trams. Jag har ju ändå 30 år kvar när jag kommer tillbaka efter att lady-baby har kommit till världen.

30 år! Kan ni föreställa er? Inte jag… I det här tempot. Jobba varje kväll, varje helg, långt ifrån familjen. Alltid jobba på jul och nyår, påsk och midsommar och alla andra heldagar när folk är lediga och vill gå på operan.

Jag tar en dag i taget. När jag tänker så där stort får jag svindel… Jag tycker ju om mitt jobb. Jag älskar att sjunga, att stå på scenen. Att lära mig nya operapartier, lära känna nya regissörer, sångare, dirigenter, testa nya peruker, bli sminkad till gammal gumma eller krigare. Alltid omväxling, alltid friska fläktar.

Men varje kväll? Varje helg? Varje jul?
Mitt i Europa. Långt från Sverige. Långt från Italien.

Så här ser jag ut på jobbet…
______________________________

A little Diary from a pregnant Operasinger 

Flavio has slept for 15 hours last night. He woke up only once and wanted to drink but fell asleep again. He is not sick. I mean, you could easily believe that when someone is sleeping so much. This morning he was very relaxed and happy and wanted to go to his play-work.

The premiere of Orfeo ed Euridice last night went well and now the whole ensemble has a day of rest before the next show. My husband is sleeping. He has worked about 24 hours a day (if not more) the last weeks.

I’ve got my schedule from the opera until the summer vacation starts. I’ve already written everything into the calendar. I have three rehearsals and two other meetings left this season (in 2 weeks!). I will work only mornings. No performances, no concerts, no evening job. I’m thankful. Feels weird though, unusual, strange. My older colleagues who have adult children always say I must seize the day now, without bad conscience or other nonsense. I have still 30 years left when I come back after the lady-baby has been born.

30 years! Can you imagine? I can’t … Working every night, every weekend, far from family. Always work on Christmas and New Year, Easter and Midsummer, and all other hollidays when people are free and want to go to the opera.

I take one day at a time. When I start to think like that, so big, I get dizzy … I love my job. I love to sing, to be on stage. To learn new opera parties, getting to know new directors, singers, conductors, test new wigs, get make-up to become an old woman or a warrior. Always variety, never standing still.

But every night? Every weekend? Every Christmas? For 30 more years?
In the middle of Europe. Far from Sweden. Far from Italy.

Well, this is what I look like at work…

6 responses to “liten dagbok från en gravid operasångerska (EN)

  1. Love the photo collage – brilliant and funny. Yes, just take one day at the time and see where that takes you.
    Understand it must be difficult to be torn between motherhood and the DIVA life on and off stage. I’m sure you will figure it out.

  2. Jag förstår att det måste vara svårt att föreställa sig ett fortsatt liv i den takten (som du beskriver). Samtidigt som svårt att släppa ett sådant “kall”.
    Jag är tacksam att jag slipper sådana kval och funderingar med “lagom” tid på ett jobb jag stortrivs med (=ca 7 timmar om dagen, kontorstid) och fortsatt tid för barnen OCH mig själv. Ändå tycker jag ibland att livet är minst sagt hektiskt, thi hi. Och då har jag ändå en man som inte jobbar mer än heltid (för det mesta) och dessutom är pappaledig just nu🙂
    Det är bl. a detta jag vill lyfta med mina intervjuer “svenska mammor utomlands”, att vi har väldigt bra förmåner. Allt för många svenska föräldrar klagar över kort (!) föräldraledig, dålig barnomsorg (vilken jag anser i majoritet är både bra och billig) etc. Man måste känna till flera perspektiv.

    Hälsningar Rosita

  3. ibland önskar jag oxå att jag hade ett “vanligt” jobb🙂 Nu är jag i alla fall i en situation då jag kommer att vara mammaledig from oktober då lady-baby föds. Ser fram emot det. Fram tills dess jobbar jag lite. Det finns många säkerhetsföreskrifter för gravida på scenen här. Jag förstår dig. Det är hektiskt ändå, bara att få ihop vardagen.
    Det är roligt att läsa dina intervjuer även för en utlandsmamma som jag. Det ger perspektiv på andras situation utanför “ankdammen”😉 Här är föräldratiden mindre flexibel men systemet fungerar bra tycker jag. Tack att du tittade in!

    • Så roligt att höra om ditt liv Malna. Jag älskar, liksom du, att veta mer utanför min ankdamm. Nyfikenhet är en bra egenskap (om “är på rätt sätt”) tycker jag🙂
      Kram Rosita

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s